lördag 9 juli 2011

Det spräckliga bandet

Det verkar som om jag vore fixerad vid mina barndoms skräcker. Jag var inte bara rädd för den svarta mannen under sängen, utan flydde skrikande upp på närmaste bord så fort jag fick syn på en orm. Ute i skären vid vår sommarstuga fanns det gott om huggormar och snokar när jag var liten. Vi barn blev naturligtvis noga varnade att akta oss. Ett par gånger höll jag på att trampa på en eller annan solbadande huggorm (barfota naturligtvis) och en gång blev jag "avskuren" från stranden av en snok som simmade emot mig. Som litet barn kunde jag inte simma så där riktigt bra och snoken fick mig att frukta för livet. Frågan var bara om 1. snoken skulle ta mig 2. jag skulle drunkna för att jag inte nådde stranden eller 3. (det värsta!) gäddorna skulle bita mig i foten! Det rinner fortfarande kalla kårar nerför ryggen, när jag tänker på allt detta.


Kanske vi vänder oss till broderiet igen. Det här är mitt bidrag till temat knutar. Jag kan bara French knot och har ännu inte fått min nya broderiebok, så det här är kanske inte någon vidare inspiration, men jag lovar bättra mig. För tillfällte funderar jag om jag borde fylla "stenarna" med knutar. Vad tycker ni?
För ormen använde jag Stef Francis garner, resten är sytt med DMC.

Kram, Fabraholic

3 kommentarer:

annicka sa...

Hej ormen är läcker...och den ser snäll ut!
Om du ska fylla stenarna med knutar??? En smaksak men min smak säger JAA pröva på. Du hittar bra beskricning på mera knutar under Rockseas se mera Broderilänkar!
kram

Katarina sa...

Så roligt att få ta del av dina berättelser! Nu hann Annicka först här:-)) I stenarna skulle du t.ex.kunna prova några andra varianter på knutar.

Fabraholic sa...

Ok, det blir fyllda stenar, bara boken kommer fram :-)
Tack för hjälpen!