Måste erkänna att kråkspark är mitt älsklingsstygn! Det är något med sättet att föra nål och tråd genom tyget som för mig faktiskt är själva kontentan av att stygna. Så meditativt och avkopplande. Jag skulle kunna sy kråkspark i oändlighet bara för att få sitta still. Min första kråklapp är inspirerad av Annicas första sparkuppmaning. Att sy samma stygn i färgcirkelns alla färger - eller de lösa trådar som fanns i min tuss av lösa trådar. Så här i efterhand tänker jag på Moses brinnande buske.
Kråklapp 2
Så tittade jag i mina böcker vad som står om kråkspark, och i de flesta av dem tas bara enkel spark upp. Men i den gamla trotjänaren SÖMMAR och STYGN av Grete Petersen och Elsie Svenås från 1972 så presenterar man flera varianter av kråkspark. Kråkspark i grupper, kråkspark med kedjestygn, glesa kretastygn eller rak öppen kråkspark också kallad dubbelt kedjestygn. Trädet här ovan har jag "lånat" från Petersen o Svenås med några personliga variationer. Mest gillar jag stammen = rak sluten kråkspark och så kråkspark med kedjestygn 3 och 7 på väster sida och 2 på höger. Den högra är absolut mest olydig och spretig. På franska kallas kråkspark pointe d´épine ( tallstygn).
Hos Jytte Harboesgaard finns spansk och vriden kråkspark också. Måste nog testa dem också...







