Blomman är sydd med lång stygn i enkelsidig plattsöm. De långa stygnen är förankrade med en ring av stjälkstygn. Den enkelsidiga plattsömmen är inte lika "städad" som dubbelsidig. Jag tycker att att detta ger mer liv åt broderiet.
Det andra exemplet är en egen tolkning av en blekingeblomma. Även här har jag använt enkelsidig plattsöm kombinerat med flätsöm.
Båda exemplen ovan är övningar från grundkursen i konstsömnad på HV under avsnittet om bygdebroderier. Vi fick titta på äldre exempel på bygdebroderier och snabbt teckna några detaljer som användes i kommande övningar. Det var ett bra sätt att komma ifrån direkt kopierande och samtidigt fånga några utmärkande drag.
4 kommentarer:
Så inspirerande inför plattsömsövningar! Går stygnen från innersta ringen på blomman överst och hela vägen ut till kronbladets slut och hålls ner på mitten av stjälkstygn? Var det så du menade?
När du gör enkelsidig plattsöm - är det inte svårt att komma upp tillräckligt nära det närmast föregående stygnet, eller finns det ett knep för att få det tätt?
Och tack så mycket för tipset med att skissa av detaljer, det ska jag använda mig av.
En del stygn börjar i blommans centrum och går ända ut till ytterkanten. Andra utgår från mitten ungefär och sys till ytterkanten. Skarven döljs med själkstygnsringen. Den har alltså två funktioner, dels håller den ner de långa stygnen, dels döljer den platsen där de kortare stygnen börjar.
Jag ska fundera lite på svaret på den andra delen av frågan. Men redan nu kan jag säga att stygnen inte blir riktigt parallella.
På brodösens blogg finns en bra beskrivning av enkelsidig plattsöm. http://www.karinholmberg.se/2010/07/delsbosom-jag-lovade-ju-tidigare-att.html
Där är blomman uppdeld i två ringar. Jag har bara gjort en ring med omväxlande långa och korta stygn. Båda sätten funkar säkert lika bra, men mitt sätt är det jag lärde mig på HV, men Karin på brodösens blogg har också gått på HV. Det är nog hugget som stucket hur man gör.
Tack för svaren!
Skicka en kommentar